söndag, oktober 04, 2009

Livskvalitet?

Är det värt det. Vad vet jag kanske borde man. Skulle ju säkert bli enklare då. Men kanske jobbigare också. Vem vet.
Jag mår lite bättre än jag gjort senaste dagarna. Den stora stenen ramlade från bröstet i fredags kväll. Tyvärr kom ju halva stenen tillbaka idag. Undrar varför inte psyket bara kan ge upp och låta mig bestämma lite. Det vore ju praktiskt.

I övrigt hade jag en förträffligt ypperlig kväll igår. Josefina som mat och dryckesgäst, och singstar med föräldrarna blev det. Mycket trevligt och mysigt. =)
Längtar till nästa helg redan nu. Hoppas det blir en bra helg det med.

Känslorna vägrar lägga sig. Det är ju jävligt dumt tycker jag. Loppet är ju ändå kört lixom. Det är ju ingen idé att fortsätta hoppas. Men ändå kan man inte sluta. Så jävla dumt.
Vad ska jag göra när allt jag vill rinner ur handen på mig?
Vad ska jag göra när allt jag önskar aldrig kommer slå in?

Är det ens värt att genomlida det här?

Jag hoppas vi ses väldigt snart. De bästa tiderna i livet är med dig!

Nu ska jag röra på mig, Och förhoppningsvis träffa Norrmannen ikväll.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar